Check på sockret – räcker det?

Sockerchecken AB är ett svenskt företag som tagit fram ett system för att märka livsmedel utifrån innehållet av tillsatt socker. Färgskalan går från grönt, som står för väldigt lite, över gult och rött till svart, som står för väldigt mycket tillsatt socker. Företagets affärsidé är att erbjuda livsmedelsbutikerna märkningssystemet och därigenom göra det lättare för konsumenterna att välja produkter med lite tillsatt socker. Och det är väl bra…eller? 

Det är inget snack om att många av oss äter för mycket raffinerat socker och att det i längden är dåligt för hälsan. Det är också ett faktum att det ofta är svårt att utläsa hur mycket tillsatt socker som finns i till exempel yoghurten eller leverpastejen. Därför är det naturligtvis bra med en märkning som kan öka medvetandegraden. Men jag ser samtidigt risker med ett system som redovisar bara en beståndsdel i ett livsmedel. Låt mig förklara varför. 

I den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet publicerades 2019 en av de största studier som gjorts av sambanden mat och hälsa. Studien, som omfattar 195 länder och data från 1990 till 2017 konstaterar att de tre vanligaste livsmedelsrelaterade dödsorsakerna är, i tur och ordning för högt saltintag, för lågt fiberintag och för låg konsumtion av frukt och grönt. Det svenska Livsmedelsverket har genom sammanställning av en mycket stor mängd forskningsdata kommit till samma slutsats. Det är denna helhetssyn som ligger till grund för Livsmedelsverkets nyckelhålssymbol, där kriterierna är fiberinnehåll, socker- och salthalt och andelen nyttigt fett. 

Samtidigt som jag naturligtvis tycker det är bra att vi vet vad maten innehåller, så är jag lite rädd för att en märkning som Sockerchecken kan bli väl förenklad. I värsta fall kan den t o m signalera att det är ok att äta mycket av sådant som definitivt inte är nyttigt i större mängd. Den grönmärkta dessertosten och den rökta påläggskorven innehåller visserligen bara lite socker, men saknar helt fibrer. Och så innehåller de massor av salt och mättat fett. Grönt får troligen också de fettdrypande chipsen och det vita brödet som får blodsockret att rusa t. o. m. snabbare än rent socker. Omvänt så får de rårörda lingonen rött ljus, trots sin rikedom på såväl kostfibrer som vitaminer och antioxidanter.  

Sockerchecken märker också livsmedel med artificiella sötningsmedel – till exempel läsk -med grönt. Just det tycker jag är extra olyckligt, bland annat eftersom det finns forskning som pekar på att många sötningsmedel kan öka vårt sockersug och vara skadliga för den viktiga tarmfloran. Här är jag av den bestämda uppfattningen att sockret faktiskt är bättre. Vi ska bara inte äta så mycket. Över huvud taget tycker jag det är viktigt med en helhetssyn. Lite marmelad på en surdegsmacka, lingon till köttbullarna eller saft och bullar till barnen ibland är inte farligt. Det är, som en forskarkollega till mig brukar påpeka, alltid en fråga om dos, d v s hur mycket vi äter av någonting…och hur ofta. 

Syftet med Sockerchecken är gott, men för att få en mer heltäckande bild av vad som är mer eller mindre nyttigt krävs fler dimensioner än det tillsatta sockret. Om man tänker ett steg vidare, så skulle det vara minst lika motiverat med märkningssystem som vägleder när det gäller andra viktiga kriterier och då är jag rädd att det skulle kunna bli lite rörigt i butiken. 

Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning  är völ inte heller perfekt, men det bästa jag sett såhär långt. Det fina med den är att den gör det lättare att välja bra och hälsosamma produkter i olika kategorier. Ett fiberrikt bröd, en osötad yoghurt, en sylt med högt fruktinnehåll eller en fryst färdigmat med fina fettsyror. Jag skulle bara önska att det var fler producenter som använde nyckelhålssymbolen så att den fick verkligt genomslag. 

Till sist kan jag inte låta bli att reflektera över hur lite forskningsstöd som redovisas på Sockercheckens hemsida. Under rubriken ”Vad säger forskarna” finns en video med EN forskare och inga länkar till relevanta forskningsartiklar. Forskaren som uttalar sig är visserligen välrenommerad och det hon säger är sant, men Sockerchecken kunde gott erbjuda mer kunskap om sockret och dess effekter. Till exempel genom att dela med sig av forskningsartiklar och studier. För till syvende och sidst handlar väl Sockerchecken om konsumentupplysning…eller? 

Läs mer:

Länk till artikeln i The Lancet

Länk till Livsmedelsverkets hemsida – om nyckelhålssymbolen

Länk till artikel i tidskriften Nature om effekter av artificiella sötningsmedel

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *