För och emot en sockerskatt

Nyligen slog Cancerfonden larm om att en vanlig Fanta såld i Sverige innehåller tre gånger mer socker än motsvarande dryck i Storbritannien. Exemplet lyftes fram för att visa att den sockerskatt som sedan många år finns i såväl Storbritannien som flera av våra grannländer verkligen har effekt. Men är det verkligen så enkelt? Visserligen får den som dricker en brittisk, mexikansk eller finsk Fanta i sig betydligt mindre socker, men för att kompensera har producenten ersatt sockret med artificiella sötningsmedel som är mellan 500 och 700 gånger sötare än vanligt socker. De små mängder som behövs för sötningseffekten tillför visserligen nästan inga kalorier, men forskning har bland annat visat att de kan ha en negativ inverkan på den känsliga tarmfloran och att de kan trigga ditt sockersug till och med mer än vanligt socker. Att dricka en sockerfri läsk till lunchen skulle alltså kunna göra det svårare att motstå söta frestelser senare på dagen och i längden bidra till att du går upp, inte ner i vikt. Gravida kvinnor som dricker läsk med sötningsmedel har också en ökad risk att få överviktiga barn.

Förutom att jag är lite förvånad över att Cancerfonden verkar ta ställning för drycker med konstgjorda sötningsmedel, så är jag också tveksam till effekten av en sockerskatt. I Danmark, där den infördes 2009, togs den bort några år senare eftersom den inte ansågs ha effekt. I Norge, där den funnits i nära 40 år och chockhöjdes så sent som 2018, har den gett upphov till en explosionsartad ökning av godisförsäljningen i den svenska gränshandeln. Och i Finland har den inte minskat godisätandet, däremot har konsumtionen av läsk med sötningsmedel gått upp på sockerläskens bekostnad.

Jag tvivlar inte på att det finns ett samband mellan vad – och hur – vi äter och sjukdomsutvecklingen i samhället. Faktum är att jag ägnat hela mitt forskarliv åt att försöka hitta vägar att förebygga sjukdomsrisker med hjälp av maten. Att minska på sockret är ett sätt att minska sin energikonsumtion och undvika stora blodsockersvängningar. Men dels undrar jag om det verkligen är rätt väg att gå att byta sockret mot sötningsmedel omgivna av frågetecken, dels är sockret bara en del av problemet. 

Vi, eller åtminstone väldigt många av oss, tenderar att äta alltmer processade livsmedel med så kallade snabba kolhydrater. Ett exempel är det vita mjölet i hamburgerbrödet, pizzadegen eller frukosttoasten som får blodsockret att stiga både högre och snabbare än det gör av rent socker, för att sedan sjunka som en sten igen nästan direkt. I längden sliter det på vår ämnesomsättning, driver inflammation och ökar risken för fetma och olika livsstilssjukdomar.

Att lägga skatt på just socker kan å ena sidan vara en bra och tydlig signal från samhällets sida om att vi bör konsumera mindre av just det. Å andra sidan kan det också bidra till att minska benägenheten ändra på andra kost- och livsstilsvanor som är minst lika dåliga för vår hälsa. Dessutom talar en växande kunskap knappast till sockeralternativens fördel.

Mitt eget recept? Ät det som är naturligt, men ät (och drick) lite mindre av det. Det gäller även socker. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att dela med mig av mina fem bästa tips för att slippa de stora blodsockersvängningar som ligger till grund för så mycket ohälsa. Ett kan du få meddetsamma: Drick vatten till maten!

Ett par länkar till forskningsartiklar för dig som vill veta mer:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2892765/

https://www.nature.com/articles/s41366-020-0575-x

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *