Hälsosam mat – enkelt och komplicerat

De flesta har nog en ganska klar uppfattning, både om vad som är bra att äta och motsatsen. Men för att jag som forskare ska kunna påstå att något har en viss effekt i kroppen krävs mer än en uppfattning. Jag måste kunna visa hur det fungerar och varför. Och helst dra användbara slutsatser. Livsmedelsforskning handlar därför mycket om att testa hur mat och dryck i olika kombinationer fungerar i praktiken. Det gör vi med så kallade kliniska studier, där grupper av människor får äta och dricka under kontrollerade former, medan vi mäter och analyserar olika värden, vanligen genom blodprover.

Det här kan verka lätt, men det finns en rad olika faktorer som komplicerar även den enklaste kliniska studie. Den knepigaste är att skapa det vi kallar kontrollerade förutsättningar, det vill säga att ta bort så mycket som möjligt som kan störa det vi vill testa. Många av de kliniska studier jag har jobbat med har handlat om att mäta hur blodsockret ändras i samband med olika måltider. Skälet är att just blodsockrets variationer upp och ner är en tydlig hälsomarkör och något som är både viktigt och möjligt att styra genom vad vi äter. Problemet är bara att det är så mycket mer än det vi äter som påverkar blodsockret. Sömn, motion och stressnivå är bara några exempel. En klinisk studie handlar därför mycket om att minimera felkällorna genom att skapa så lika förutsättningar som möjligt kring varje provtillfälle. För att kunna få tillförlitliga resultat måste vi inkludera tillräckligt många människor i studien. Och så måste vi kontrollera effekten av det vi vill testa mot något annat. Till exempel en fiberrik frukost jämförd en frukost baserad på vitt bröd.

De kliniska studierna kompliceras ännu mer av den mängd av blodprover som måste tas och analyseras. I de kliniska studier som ligger bakom utvecklingen av Good Idea har det därför blivit mycket logistik, många obehagliga stick i fingrarna och tusentals prover att hantera. Men just nu är något annat på gång, som kan komma att göra våra framtida kliniska studier både enklare och mer precisa. I detta nu testar vi nämligen att utrusta ett antal försökspersoner med så kallade kontinuerliga blodsockermätare som med hjälp av en sensor under skinnet, tunnare än ett hårstrå, loggar blodsockervärdet var femte minut hela dygnet. Efter en kalibreringsfas hoppas jag att den metoden i stort sett ska kunna ersätta blodproverna. Och ännu bättre blir det den dag då något av de företag som idag satsar miljarder lyckas med utmaningen att skapa en så kallad icke-invasiv blodsockermätare, som får plats i klockan och är överkomlig i pris. Det kommer inte bara att revolutionera de kliniska studierna. När var och en enkelt kan ha koll på sitt blodsocker (och förmodligen även en massa andra saker) öppnas helt nya möjligheter för var och en av oss att se och förstå sambanden mellan vad vi äter och hur vi mår. Hälsan blir på ett naturligt sätt både personlig och vetenskaplig.

En sån klocka står högt på min önskelista, både som forskare och allmänt nyfiken.

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *