Kan kostråd vara personliga?

Biohacking är en växande trend vars utövare betraktar den egna kroppen och hjärnan som maskiner som kan optimeras genom att tillföra ”bränsle” av olika slag. Kosten och diverse tillskott är viktiga delar och många biohackers följer extrema dieter och ät-scheman. Alla aktiviteter – fysisk träning, meditation, sömn med mera – är noggrant reglerade och effekten mäts på olika sätt. Helst i realtid med puls-, blodtrycks- och blodsockermätare, termometrar etc. Vissa har till och med opererat in elektroder för att kunna mäta och stimulera olika funktioner.

För många av oss är detta rätt extremt, men samtidigt sätter det fingret på något viktigt. Nämligen att vi påverkas mycket av både hur vi lever och vad vi äter och att olika människor påverkas på olika sätt. Vissa verkar till exempel kunna äta hur mycket baljväxter som helst, medan andra får ont i magen av en liten mängd. En del kan gå en hel dag utan mat, medan andra lackar ur klockan tio på förmiddagen om de inte fått en ordentlig frukost. Hur mycket alkohol olika människor tål är ett annat exempel. Och varför kan jag inte längre äta så mycket som jag gjorde när jag var yngre? 

Vad är det egentligen som bestämmer? Det kommer hela tiden ny forskning på området och det blir mer och mer tydligt att sådant som arv (genetik), miljö (epigenetik) och tarmflora formar var och en av oss till individer med unika behov.

Ett exempel på det förstnämnda är vår förmåga att tåla laktos. I större delen av världen försvinner den förmågan efter barnåren, men bland infödda nordbor kan fortfarande många vuxna dricka mjölk. Man tror att detta beror på en genförändring – mutation – som inträffade för cirka tiotusen år sedan. Här uppe i norr var tillgången på mat mycket begränsad. Svälten gav dem som klarade av att omvandla mjölksockret till glukos en fördel och gynnade en speciell genuppsättning. 

När det gäller hur miljön påverkar oss så finns det t.ex. spännande studier som visar att mammans levnadsvanor både före (gäller även pappans) och under graviditeten får betydelse för barnets framtida hälsa. 

Tarmfloran – den uppsättning av miljarder bakterier som finns i tarmen och utgör en viktig del av vårt immunförsvar – är också en viktig del i pusslet som utgör vår ämnesomsättning. Den varierar en hel del mellan olika individer och försök har gjorts att dela in människor i grupper utefter vilka bakterier som dominerar i deras tarm. Tarmfloran börjar utvecklas när vi föds och påverkas i stor utsträckning av vilka bakterier vi möter tidigt i livet. Det är därför forskning kring betydelse av vaginal födsel kontra kejsarsnitt samt amning kontra bröstmjölksersättning är så viktig och intressant. Och det gäller även när i livet vi sedan väljer att utsätta de minsta barnen för potentiella allergener som jordnötter och fisk för att lära immunsystemet att de inte är farliga.  

De flesta verkar överens om att en kost med mycket fett och rött kött bidrar till att tarmen inte klarar av att stänga ute skadliga ämnen från att nå blodomloppet, medan en varierad kost med mycket grönsaker, fullkorn och syrade produkter matar de goda tarmbakterierna som hjälper till att hålla både tarmen och oss friska. Själv tycker jag att det säger en hel del om tarmflorans betydelse när man kunnat transplantera tarmbakterier från en frisk människa till en sjuk och få bukt med vissa sjukdomar.

Sömn, stress, luftkvalitet och hur nöjda vi är med livet är andra faktorer som på både kort och lång sikt påverkar hur våra kroppar och vår ämnesomsättning fungerar. I väntan på mer forskningsbaserad kunskap om hur var och en kan optimera sin hälsa så tycker jag att alla ska vara lyhörda för sin egen kropps signaler. De är förmodligen de som kan ge dig de allra bästa kostråden – och definitivt de mest personliga.

Här kommer som vanligt några länkar till forskningsartiklar med koppling till ämnet för dig som vill veta mer.

https://www.thelancet.com/journals/langas/article/PIIS2468-1253(17)30154-1/fulltext

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3752894/

https://www.thelancet.com/series/preconception-health

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7336325/

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *