Kostfibrer får tarmen att prata med hjärnan.

Låter det konstigt? Häng med här, så kommer förklaringen lite längre ner i texten. 

Att kostfibrer är kolhydrater från växtriket som inte kan brytas ner i tunntarmen visste du förmodligen redan. Istället fortsätter de ner i tjocktarmen, där de i princip fungerar på två sätt, som båda är viktiga för vår hälsa. Antingen passerar de även genom tjocktarmen nästan oförändrade och fungerar då som ett slags bulk. De här fibrerna, som brukar kallas icke fermenterbara, underlättar en smidig tarmpassage och kan binda giftiga ämnen. De fermenterbara fibrerna, däremot, fungerar som näring åt bakterierna i tjocktarmen. När de bryts ner bildas en mängd ämnen som är nödvändiga för vår ämnesomsättning. Däribland kortkedjiga fettsyror som bland annat behövs för att tarmväggen ska hålla sig tät och hindra att skadliga ämnen läcker in i blodet. De här ämnena ingår också i ett komplicerat och ganska nyupptäckt signalsystem mellan tarmen och hjärnan. Från tarmväggen frisätts hormoner som bland annat kan tala om för hjärnan att vi är mätta. Det är alltså helt rätt att säga att tarmen pratar med hjärnan.

Bakterierna i tarmen brukar kallas för tarmfloran. Hos en frisk, vuxen människa består den av mellan fyrahundra och tusen olika bakteriearter med en sammanlagd vikt på mellan ett och två kilo. Tarmfloran ser olika ut hos olika människor. Den grundläggs tidigt i livet och påverkas både av vad vi äter och av miljöfaktorer. Olika typer av kostfibrer stimulerar tarmfloran på olika sätt och det är därför bra att äta många olika sorter, från till exempel fullkornsprodukter, baljväxter och grönsaker.

De fermenterbara kostfibrerna bidrar till att sänka kolesterolhalterna i blodet. Många kostfibrer har också en blodsockerreglerande funktion som kan sitta i länge. Baljväxter i kombination med råg och korn har till exempel visat sig ge en långsam och kontrollerad blodsockerhöjning som kan ge något som kallas ”second meal effect”. Den innebär i princip en förlängd mättnadskänsla som innebär att man äter mindre av ett efterföljande mål. Mina forskarkollegor vid Antidiabetic Food Center (AFC) kunde visa att effekten höll i sig ända upp till 14 timmar efter en måltid, vilket borde vara goda nyheter för den som försöker minska, eller hålla vikten. En sån blodsockerkurva kan även ge andra effekter och t o m få våra hjärnor att fungera bättre. Det visar bland annat en frukoststudie som en av mina kollegor vid AFC satte upp med två grupper av försökspersoner. Medan den ena gruppen fick äta ett vanligt vitt bröd, som ger en snabb och brant blodsockerstegring, fick den andra gruppen ett vitt bröd med innehåll av en fermenterbar kostfiber, som gör att kolhydraterna tas upp långsamt. Ett par timmar efter frukosten mättes gruppernas s.k. kognitiva förmåga och de som ätit av det ”långsamma” brödet presterade klart bäst. Även om just det brödet tyvärr inte finns att köpa i affären ännu, så ger det ändå en liten hint om vilken slags frukost som är bra att äta för att hjärnan ska fungera optimalt.

Och visst är det lite kul att tänka att det är de långsamma fibrerna som gör hjärnan snabb.

Som vanligt skickar jag med några länkar till forskningsartiklar för dig som vill veta mer.

Fibereffekter på kolesterolnivåer

Betydelse av kosten för tarmflorans sammansättning:

Effekt av fiber på kognition:

Second meal-effekt av baljväxter och korn:

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *