Mat som medicin – kan det verkligen fungera?

När jag gick på gymnasiet var jag inställd på att läsa medicin och bli läkare. Men så började jag intressera mig mer och mer för maten och dess betydelse för vår hälsa och så började jag fundera: vore det inte bättre att jobba med att förbättra det som riskerar att göra oss sjuka än att bota och behandla när skadan redan är skedd? Jag bestämde mig för att byta bana, innan den ens var inledd. Det var livsmedelsforskare jag skulle bli. Med fokus på mat med preventiva, det vill säga sjukdomsförebyggande, egenskaper.

Ganska många år senare jobbade jag som forskare inom Antidiabetic Food Center, ett forskningscentrum vid Lunds universitet, helt inställt på att utveckla och testa olika livsmedels effekt på vår hälsa. Det var ett spännande arbete där vi bland annat gjorde ett hundratal kliniska studier på vanliga, helt friska människor som fick äta olika måltider. En av de saker vi tittade särskilt på var hur olika livsmedel påverkar blodsockerstigningen och hur det i sin tur påverkar ämnesomsättningen och olika riskfaktorer för att drabbas av fetma och livsstilsrelaterade sjukdomar som typ-2 diabetes och hjärtkärlsjukdom. Studierna gjordes dels på enskilda komponenter och livsmedel som kanel, nypon, fruktdrycker och bröd med speciella fibrer, dels med hela koncept, ett slags ”matkorgar” med många olika hälsosamma livsmedel, som fet fisk, bär och fullkorn. 

Ett sådant försök gav helt fantastiska resultat. I stort gick det till såhär: ett 50-tal friska 55-plussare fick under en månads tid äta en kost komponerad av livsmedel med kända hälsoeffekter. Syftet var att undersöka om livsmedlen kunde förstärka varandras effekter och leda till så kallade synergier. I korthet innehöll ”matkorgen” livsmedel med hög andel fullkorn, fett från vegetabilier och marina miljöer, livsmedel som fick behålla sin naturliga struktur, syrade produkter och färgrika frukter, bär och grönsaker.

Vi forskare hade naturligtvis förväntat oss en effekt, men när testresultaten kom var det faktiskt så att även vi själva häpnade. Försökspersonerna hade efter bara en månad   minskat sin risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom med över 30 procent. Lika mycket, 30 procent,  hade det onda kolesterolet minskat, det vill säga fullt i klass med effekten av kolesterolsänkande läkemedel. Dessutom hade både blodtryck och flera markörer för inflammation minskat betydligt. Men kanske mest uppseendeväckande av allt: efter bara en månad med den här kosten hade försökspersonerna också förbättrat såväl arbetsminne som koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. När försöket upprepades en tid senare kom vi till samma resultat. 

Dessa och andra studier visar att man genom att äta och dricka hälsosamt kan minska risken att bli sjuk på ett väldigt kraftfullt sätt. Svaret på frågan i rubriken blir alltså ett solklart JA! även om det naturligtvis inte gäller alla sjukdomar. Men med den mycket negativa utveckling vi nu ser i Sverige och världen, med alltfler överviktiga unga, en förfärande diabetesstatistik och galopperande sjukvårdskostnader, så vore det väl själva den om vi inte skulle kunna bidra till att minska ohälsan genom att göra det enklare för människor att äta och dricka bättre. Jag menar: varför låta det gå så långt att vi måste lägga sjukvårdsresurser på sådant som vi egentligen VET hur man undviker. Kruxet är bara att det inte räcker med ”bara” kunskap. Alla som försökt vet hur svårt det kan vara att ändra sina vanor. Jag kommer att skriva mycket om det här i bloggen framöver.

Intresserad av de båda studierna jag skriver om? Här är länkar: Första studien. Andra studien.

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *