Om hållbarhet och hälsa

Säg ”hållbarhet” och de flesta tänker på klimatet och miljön. Hur vi ska anpassa våra liv och vår konsumtion för att även våra barn och barnbarn ska ha en beboelig planet kvar att leva på. Begreppet kan lätt vidgas till rättvise- och fördelningsfrågor, till exempel om det rimliga i att en liten del av världens befolkning förbrukar en så stor del av jordens resurser medan andra lever i fattigdom.  

När jag skriver detta är det den 7 april. Världshälsodagen. Ett lämpligt tillfälle att reflektera över ett annat perspektiv på hållbarhet, nämligen hållbar hälsa. Det är ett globalt problem att en allt större del av hälso- och sjukvårdsresurserna går åt till sådant som vi egentligen vet hur vi ska undvika. Fetma och livsstilsrelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom ökar lavinartat på alla kontinenter, inklusive de fattigaste. Resultatet blir inte bara ett enormt lidande på individnivå. När resurserna är ändliga innebär utvecklingen också att annan vård prioriteras bort. Och ju mindre den gemensamma kakan är, desto mer kännbara blir effekterna. De fattiga drabbas som vanligt hårdast. 

All förändring måste börja på individnivå. Det är när vi, vanliga människor, tar steg mot det som är mer hållbart som det ger verklig effekt. En enda familj som sopsorterar, cyklar till skolan och jobbet, äter nyttigt, tar vara på sina matrester och motionerar regelbundet gör ingen större skillnad i det stora hela. Men när tusen, hundratusen, eller miljoner människor ändrar sina levnadsmönster mot det som är mer hållbart går det att förändra hela samhällen. Den pågående pandemin är till största delen bedrövlig. Men på ett sätt inger den hopp: den visar att människor kan förändra sina beteenden på ett sätt som gör verklig skillnad. Och när det behövs kan det gå fort. 

Som forskare kan jag känna frustration över att det inte räcker med kunskap. Hur svårt kan det vara att sluta proppa i sig en massa tomma kalorier och annat onyttigt när man vet hur man egentligen borde äta för att må bra? Svaret är tyvärr att det är riktigt svårt. Särskilt om de hållbara matvanorna ska vara hållbara över tid och inte bara bli ytterligare en bantningskur eller hälsovecka. Även om belöningen kan vara det som de flesta av oss värdesätter högst av allt – en god hälsa.  

Svårt, men det borde inte vara omöjligt.  

Livsmedelsindustrin är fantastiskt duktig på att fånga upp trender och förstå vad människor vill ha. Jag skulle önska att den parallellt med att utveckla läckra smaker och konsistenser, minska sitt klimatavtryck och ta fram nya, smarta förpackningar också blev bättre på att ta vara på kunskap om vad som är bra för hälsan och stoppade in det i sina produkter. För att mat som smakar gott och stämmer in i människors sätt att leva mycket lättare hamnar i magen där den gör nytta. 

Eller för att uttrycka det enkelt: hälsa måste smaka gott. Det är först då den blir hållbar för riktigt många människor. I en skala som kan förändra världen. 

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *