Potatisen är het!

När undersökningsföretaget Demoskop frågade fler än tusen svenskar om deras matpreferenser under 2020 visade det sig att årets mest populära livsmedel var potatis.  

Inte så konstigt, kan man tycka, att vi i pandemitider återvänder till det basala. Vi är ju ända sedan 1700-talet ett potatisälskande folk. Men faktum är att svenskarnas konsumtion av färsk potatis har sjunkit under en lång följd av år. Sedan 60-talet med hälften, från 80 till cirka 40 kilo per person och år. Förklaringarna är många. Förbättrad hushållsekonomi, ett mer varierat utbud i affärerna och större intresse för influenser från olika kök är några. Säkert har också en tidvis het kolhydratdebatt påverkat konsumtionen. Potatis har i vissa kretsar fått dåligt rykte, grundat på sitt innehåll av snabba kolhydrater – i detta fall stärkelse som snabbt tas upp och eldar på blodsockret. 

Men som vanligt är verkligheten lite mer komplicerad och tvärsäkra påståenden bör, tas med en nypa salt. Det är sant att potatisstärkelsen är snabb. Men i förhållande till sin vikt, som till 80 procent består av vatten, är innehållet av stärkelse i potatis ganska litet. Forskning visar att kokt potatis är bättre än vitt ris för att stabilisera typ 2-diabetikers blodsocker under natten.  

Potatis som kokas behåller sin volym och ger därför en bra mättnadskänsla utan överdrivna mängder kolhydrater. Och förutom kolhydraternas energi så innehåller ju potatisen nästan alla näringsämnen, vitaminer, mineraler och antioxidanter vi behöver*. Särskilt om vi kokar och äter den med skalet på. Det är därför inte så konstigt att potatisen genom historien varit helt avgörande för människors överlevnad. Potatisskördar som slog fel låg delvis bakom den enorma emigrationsvåg från Sverige och Irland till USA, som startade på 1840-talet, där länderna tappade en tredjedel respektive nära hälften av sina befolkningar. 

Enligt branschorganisationen Svensk Potatis är kokning fortfarande det vanligaste sättet att tillaga potatis**. Den allra nyttigaste potatisen kan vara den som först kokats och sedan fått ligga i kylen över natten. Då omvandlas nämligen stärkelsen till en form som tas upp långsamt, en egenskap som kan förstärkas ytterligare genom att tillsätta en syrlig dressing. Vid fritering och stekning försvinner mycket av vattnet, vilket betyder att det blir mer kolhydrater per portion och en ”snabbare” potatis. 

Potatis kan alltså både vara och betraktas som mer eller mindre nyttig. Men vårt förhållningssätt verkar inte vara helt konsekvent. För samtidigt som skräcken för kolhydrater bidragit till att halvera våra inköp av färsk potatis, så äter vi idag 25 gånger mer potatischips än 1968. 2, 5 kilo per person och år. Med snabba kolhydrater, fett och salt på närmast absurda nivåer i förhållande till volym och vikt. Men det verkar vara en helt annan historia. 

* Näringsvärde per 100 gram potatis (kokt eller okokt): 

cirka 80 g vatten 
76 kcal energi  
17,6 g kolhydrater 
2,1 g protein 
0,1 g fett 
7 mg kalcium 
0,6 mg järn 
53 mg fosfor 
 

Innehåll i 250 g potatis/dagligt rekommenderat behov: 

Kalcium 2,3% 
Protein 7,8% 
Energi 10,4% 
Järn (kvinnor) 11,1% 
Järn (män) 20% 
C-vitamin 34,4% 

Källa: Livsmedelsverket 

** Enligt branschorganisationen Svensk potatis föredrar 53% av tillfrågade svenskar att äta potatisen kokt. 

Mer att läsa:

Länk till artikel i Clinical Nutrition Journal om potatis och blodsockerreglering över natten hos typ 2-diabetiker.

Länk till artikel i Nature om blodsockereffekter av kokt, kall potatis med vinäger.

Dela på facebook
Facebook
Dela på google
Google+
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn
Dela på pinterest
Pinterest

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *