Sötningsmedel eller socker?

Tidigare i höstas publicerade WHO en rapport om sötningsmedel som fick stor uppmärksamhet i medierna. Rapporten är en genomgång av nära trehundra vetenskapliga studier som undersökt olika aspekter och hälsoeffekter av sötningsmedel, som bland annat finns i sockerfri läsk, glass och godis. Det finns en lång rad godkända sötningsmedel och livsmedelsindustrins argument för att använda dem är att kunna erbjuda produkter som smakar sött utan att för den skull innehålla en massa ”onödiga” kalorier. Det låter ju alldeles perfekt, men i den nya rapporten reser WHO ett varnande finger.

Hälsorisker med sötningsmedel

I korthet kommer rapporten fram till följande: I det korta perspektivet kan produkter med sötningsmedel bidra till ett minskat energiintag och viktminskning. Det gäller särskilt om produkterna byts ”rakt av” från sådana med vanligt socker. I ett längre perspektiv ser WHO tvärtom ett samband mellan intag av artificiellt sötade produkter och viktuppgång. Vad denna beror på är oklart, men rapporten antyder att en orsak kan vara att vi gärna belönar oss själva med att äta mer av annat när vi varit ”duktiga” och till exempel druckit läsk utan kalorier. Genomgången visade också en ökad risk för diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdom och förtida död.

”Bäst att avstå”

Precis som med all annan forskning är det svårt att spiksäkert fastställa orsakssamband, helt enkelt för att det finns så många olika saker som spelar in. Men WHO drar i alla fall slutsatsen att det är bäst att avstå från att regelbundet äta och dricka sådant som innehåller artificiella sötningsmedel.

För och emot en sockerskatt

WHOs rekommendation är intressant i ett svenskt perspektiv, bland annat för att Cancerfonden så sent som 2020 gjorde ett utspel som kan tolkas som ett stöd för artificiella sötningsmedel. Cancerfonden slog då larm om att en vanlig Fanta såld i Sverige innehåller tre gånger mer socker än motsvarande dryck i Storbritannien. Exemplet lyftes fram för att visa att den sockerskatt som sedan många år finns i såväl Storbritannien som flera av våra grannländer verkligen har effekt. Men är det verkligen så enkelt? Visserligen får den som dricker en brittisk, mexikansk eller finsk Fanta i sig betydligt mindre socker, men för att kompensera har producenten ersatt sockret med sötningsmedel som är mellan 500 och 700 gånger sötare än vanligt socker. De små mängder som behövs för sötningseffekten tillför visserligen nästan inga kalorier, men forskning har bland annat visat att de kan ha en negativ inverkan på den känsliga tarmfloran och att de kan trigga ditt sockersug till och med mer än vanligt socker. Att dricka en sockerfri läsk till lunchen skulle alltså kunna göra det svårare att motstå söta frestelser senare på dagen och i längden bidra till att du går upp, inte ner i vikt. Gravida kvinnor som dricker läsk med sötningsmedel har också en ökad risk att få överviktiga barn. Detta är känt sedan tidigare. Och till detta kommer nu alltså WHOs rapport med ytterligare tveksamheter.

Godisförsäljningen ökade

Förutom att jag är lite förvånad över Cancerfondens ställningstagande, så är jag också tveksam till effekten av en sockerskatt. I Danmark, där den infördes 2009, togs den bort några år senare eftersom den inte ansågs ha effekt. I Norge, där den funnits i nära 40 år och chockhöjdes så sent som 2018, har den gett upphov till en explosionsartad ökning av godisförsäljningen i den svenska gränshandeln. Och i Finland har den inte minskat godisätandet, däremot har konsumtionen av läsk med sötningsmedel gått upp på sockerläskens bekostnad.

Jag tvivlar inte på att det finns ett samband mellan vad – och hur – vi äter och sjukdomsutvecklingen i samhället. Faktum är att jag ägnat hela mitt forskarliv åt att försöka hitta vägar att förebygga sjukdomsrisker med hjälp av maten. Att minska på sockret är ett sätt att minska sin energikonsumtion och undvika stora blodsockersvängningar. Men dels undrar jag om det verkligen är rätt väg att gå att byta sockret mot sötningsmedel omgivna av frågetecken, dels är sockret bara en del av problemet. 

Snabba kolhydrater får blodsockret att stiga

Vi, eller åtminstone väldigt många av oss, tenderar att äta ganska mycket livsmedel med så kallade snabba kolhydrater. Ett exempel är det vita mjölet i hamburgerbrödet, pizzadegen eller frukosttoasten som får blodsockret att stiga både högre och snabbare än det gör av rent socker, för att sedan sjunka som en sten igen nästan direkt. I längden sliter det på vår ämnesomsättning, driver inflammation och ökar risken för fetma och olika livsstilssjukdomar.

Att lägga skatt på just socker kan å ena sidan vara en bra och tydlig signal från samhällets sida om att vi bör konsumera mindre av just det. Å andra sidan kan det också bidra till att minska benägenheten ändra på andra kost- och livsstilsvanor som är minst lika dåliga för vår hälsa. Dessutom talar en växande kunskap knappast till sockeralternativens fördel.

Ät naturligt – drick vatten till maten!

Mitt eget recept? Ät det som är naturligt, men ät (och drick) lite mindre av det. Det gäller även socker. I mitt nästa blogginlägg kommer jag att dela med mig av mina fem bästa tips för att slippa de stora blodsockersvängningar som ligger till grund för så mycket ohälsa. Ett kan du få meddetsamma: Drick vatten till maten!

Läs mer i vår guide om hur du kan upprätthålla normala blodsockernivåer här 

..och här är en länk till WHO-rapporten.

Facebook
Twitter
LinkedIn
Pinterest