Dr. Elin visar på en griffeltavla en smart måltidsordning som är 1. Protein, 2. Grönsaker, 3. Kolhydrater

Bättre blodsocker med smart måltidsordning

Du som läser den här bloggen regelbundet vet att jag inte är någon förespråkare av kvickfixar. När det gäller att hålla blodsockret på hälsosamma nivåer är det helheten som räknas. Vad du äter, hur mycket du motionerar och sover, om du röker, stressar och så vidare. Men det finns faktiskt några ganska enkla knep som kan bidra till helheten på ett bra sätt. Ett av dem är att ändra lite på måltidsordningen, det vill säga i vilken ordning du äter maten på tallriken. Det kan nämligen göra stor skillnad på hur mycket ditt blodsocker stiger efter maten. Sockerbitar på ett bord med en hand som pekar. Symboliserar ett blodsockernivå som ökar.

Strategier för ett stabilt blodsocker

Du känner säkert till det gamla hälsoknepet att dricka en slurk äppelcidervinäger före maten. Effekten är dubbel: vinägern innehåller ättiksyra som saktar ner magsäckstömningen. När mindre kommer ut i tarmen blir blodsockerstegringen långsammare. Och när magsäcken fylls på blir du snabbare mätt. I all sin enkelhet är vinägerslurken, eller för den delen den syrliga dressingen på förrättssalladen ett ganska sofistikerat sätt att påverka ämnesomsättningen. Och på samma sätt är det med måltidsordningen. Det finns nämligen forskning som visar att den som börjar med proteinerna får ett mer gynnsamt (=långsammare och lägre) blodsockersvar efter måltiden än den som börjar med potatisen eller riset. Att börja med grönsakerna ger också ett något lägre blodsockersvar, men ”bäst” är att börja med köttet, fisken eller de vegetariska proteinerna. Tallrik med mat på ett bord som symboliserar måltidsordning med protein och grönsaker

Varför påverkar måltidsordningen vårt blodsocker?

Grönsakernas effekt har troligen helt enkelt att göra med att de rent fysiskt fyller upp magsäcken och gör dig fortare mätt. För att förstå effekten av att börja med proteinerna måste vi ta en närmare titt på den mänskliga evolutionen och hur matsmältningen utvecklats under de ungefär tvåhundratusen år som människan vandrat på jorden. Under den här tidsperioden har vår ämnesomsättning långsamt anpassats efter tillgången på föda. I princip kan man säga att protein- och fiberrika råvaror har dominerat, medan det som idag kallas snabba kolhydrater i princip saknats helt. Socker och stärkelse, till exempel vitt mjöl, har bara varit allmänt tillgängliga i ungefär hundra år och det är en alldeles för kort tid för att vår matsmältning, som är ”tränad” på proteiner och fibrer, ska ha hunnit anpassa sig. De snabba kolhydraterna, som vi idag har närmast fri tillgång till och som utgör en stor del av vår kost, orsakar snabba och höga blodsockersvängningar som i längden riskerar slita ut kroppens förmåga att ta hand om energin från det vi äter på ett effektivt sätt. Följden kan bli ett tillstånd som kallas prediabetes, med ständigt höga blodsocker och insulinnivåer* och en kraftigt ökad risk att utveckla fetma, diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdom och till och med demens. Medeltida kung och drottning äter en proteinrik måltid

Lärdomar från medelhavskosten

Den lägre och långsammare blodsockerstegringen som kommer av att börja med proteinerna beror troligen på att proteinerna, i motsats till de snabba kolhydraterna, ger ett måttligt insulinsvar som ”talar om” för kroppen att kolhydrater är på väg. När dessa sen kommer är matsmältningen beredd och kan ta hand om kolhydraterna med en måttlig mängd insulin och på ett sätt som är mindre slitsamt för kroppen. Resultatet är en lägre och jämnare blodsockerkurva och att du håller dig mätt längre. Måltidsordningens betydelse för blodsockerstegringen efter en måltid skulle till exempel kunna var en förklaring till den så kallade medelhavskostens nyttighet. I Grekland äter man gärna en sardell eller en bit ost före maten, i Italien är det charkuterier – antipasti – som gäller och Spanien har sina tapas. Kvinna äter medelhavskost (calamares) på stranden

Good Idea bubbelvatten: Aminosyror för blodsockerkontroll och mättnad 

Man kan säga att vårt bubbelvatten Good Idea med sitt innehåll av aminosyror (=beståndsdelar i proteiner) härmar den här mekanismen. När du dricker några klunkar före maten, signalerar de fem aminosyrorna till kroppen att utsöndra en liten mängd insulin. När kolhydraterna sen kommer, svarar matsmältningen blixtsnabbt och utan att överreagera. Energin från maten transporteras in i cellerna effektivt och utan att slita på kroppens finstämda mekanismer. Den förlängda mättnadskänsla som kommer av ett långsammare upptag av energin från maten har troligen att göra med flera olika faktorer. Ett blodsocker som håller sig på en jämn nivå, utan höga toppar och djupa dalar är i sig viktigt för att vi ska kunna hålla energin uppe. Genom en ”proteinerna först”-regim stimuleras sannolikt också det sinnrika signalsystem som förbinder tjocktarmen med hjärnan, till att producera mer av ett särskilt mättnadshormon. Det här är särskilt intressant eftersom det är precis den mekanism som påverkas av de nya fetma- och diabetesmedicinerna jag skrev om i mitt förra blogginlägg En kvinna sitter med en pokébowl och en Good Idea Sparkling Lingon

Det finns, som sagt, många faktorer som påverkar ditt blodsocker. ”Proteinerna först” kan inte göra hela jobbet, men att börja med några tuggor av fiskbiten, kycklingbröstet eller vegofärsen innan du hugger in på resten av maten på tallriken, är ett enkelt knep som faktiskt fungerar. 

*Insulin är det hormon som transporterar energin i form av glukos från blodet in i kroppens celler, där det används som bränsle. 

Tillbaka till blogg

Good Idea: Bubbelvatten för blodsockret

Prova Good Idea och upplev fördelarna med ett balanserat blodsocker. Kliniska studier visar att det fungerar.

Dela detta inlägg