När man pratar om hållbarhet handlar det ofta om hur vi måste bli bättre på att ta hand om vår planet och det är vanligen frågor om klimat och miljö som står i centrum. Det är bra. Men jag tycker det är viktigt att vidga perspektivet till att även handla om hälsa. Om du frågar någon vad som är det viktigaste i hens liv, så blir svaret ofta ”att jag och mina närmaste får vara friska”. Och på samma sätt är det i det större perspektivet. Utan hälsa ingen hållbarhet. Kosten är idag en del av problemet, både när det gäller hälsan och klimatet, men det finns goda möjligheter att istället göra den till en del av lösningen – minska klimatbelastningen och samtidigt vara snälla mot våra kroppar. Här kommer några enkla tips.
Välj kött av hög kvalitet och/eller närproducerade grönsaker
Jag är själv varken- vegan eller vegetarian, men konstaterar att den storskaliga köttproduktionen står för en orimligt stor del av utsläppen av växthusgaser, att den orsakar storskalig avskogning, och att en hög konsumtion av rött kött verkar förknippad med olika hälsorisker. Genom att äta mer från växtriket – frukt och grönt med nyttiga vitaminer och antioxidanter; baljväxter med högt proteininnehåll; nötter och fröer med nyttiga fetter; fullkornsprodukter späckade med fibrer och vitaminer – gör vi både kroppen och planeten en tjänst. Genom att välja att äta kött lite mer sällan kan du också unna dig kött av högre kvalitet. Köp gärna ekologiskt och närproducerat, från producenter där djuren haft det bra. 
Vad ska man äta istället för mejeriprodukter?
Mejeriprodukter ger upphov till betydligt större utsläpp av växthusgaser än växtbaserade alternativ. Dessutom innehåller många mejeriprodukter mättat fett som är mindre nyttigt än det växtbaserade. Ytterligare en fördel med växtbaserade alternativ är att de ofta innehåller fibrer, som helt saknas i mejeriprodukter. Jag tycker inte man måste vara rigid, men precis som med köttet kan man ganska enkelt minska på mejeriprodukterna. Idag finns många växtbaserade alternativ. Ost är ett särskilt kapitel eftersom den produceras på ett sätt som innebär särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Här är det dock svårt att hitta alternativ. De veganska ”ostar” som finns är ganska ofta produkter med långa ingredienslistor och det är oklart hur de står sig både när det gäller klimatet och hälsan. Dessutom smakar de inte alla särskilt gott. Mitt råd till den som älskar ost: gör som med köttet – välj produkt med omsorg och ät mer sällan! 
Fördelarna med att välja svensk frukt och grönsaker i säsong
Transporter står för en stor del av den globala livsmedelsproduktionens klimatpåverkan. Frukt och grönt som fått mogna på fält, träd och buskar innehåller dessutom mer nyttigheter än sådana som plockats omogna och transporterats långa vägar. Och så smakar de så mycket mer. Svenska äpplen kan vi nu få nästan året om, medan det mesta av övriga grönsaker, frukter och bär har tydliga säsonger när vi kan frossa i sparris, jordgubbar, blåbär, lingon, färska tomater och mycket mer. Det finns också spännande projekt igång med att kunna odla tex svenska tomater året om i växthus som drivs med restvärme från närliggande industrier. Win-win. Den som är lägger ner lite jobb på att syra, pickla, sylta och torka kan ändå njuta av det säsongsbetonade året om. Och det allra enklaste sättet att bevara kvaliteten på många av säsongens läckerheter är faktiskt att lägga dem i frysen och ta fram dem efterhand.
Är det bra att äta odlad fisk?
Storskalig odling av fisk, särskilt lax, är inte bara problematisk för klimatet och miljön. Sättet den föds upp på och fodret den får innebär också en sämre kvalitet på de Omega-3-fettsyror som är så viktiga, bland annat för vår hjärnfunktion. Vildfångad lax är ett alternativ, men den kan innehålla miljögifter som gör att särskilt kvinnor i fertil ålder bör begränsa sin konsumtion. Välj gärna makrill och sill från västerhavet som är rika på de nyttiga fettsyrorna. Eller prova svensk fisk som odlats i tankar hos olika lantbrukare runt om i Sverige. Det är dock viktigt att den feta fisken är riktigt färsk. Omega-3-fettsyrorna bryts snabbt ner i kontakt med syret i luften. Vid rökning avstannar den processen – rökt makrill och rökt sill är därför bra alternativ, liksom – faktiskt – sardiner på burk och makrill i tomat. Viktiga källor till Omega-3 är också skaldjur och produkter gjorda på alger och tång.
Varje svensk slänger 45 kilo mat om året
Det låter inte riktigt klokt, men enligt Svenska Naturskyddsföreningen slänger varje svensk så mycket som 45 kilo mat om året. Eftersom all matproduktion, hur ekologisk den än må vara, innebär en belastning på klimatet, så är det här naturligtvis helt oacceptabelt. Delvis handlar detta om att vi måste skärpa oss, inte lockas alltför mycket av extrapriserna på storpack i butikerna, laga lagom mycket mat och bli bättre på att ta hand om rester. Men jag tror också att det finns ett systemproblem och stor potential att minska matsvinnet i det större perspektivet och samtidigt uppnå andra fördelar. Låt mig ge ett exempel: när Bladins skola i Malmö för några år sedan bestämde sig för att anställa en kock och börja laga mat från grunden, med närproducerade, ekologiska och säsongsbetonade råvaror så ledde det inte bara till att matsvinnet försvann nästan helt. Det innebar också att många elever förbättrade sina skolresultat och att skolsköterskan noterade att färre klagade på trötthet och huvudvärk. Det minskade matsvinnet medförde också att totalkostnaden för skolmåltiderna minskade – trots att kvaliteten ökat. Idag finns många liknande initiativ runt om i landet och med tanke på att det i Sverige serveras tre miljoner måltider varje dag i det offentligas regi, så finns här en jättepotential. 
Sammanfattningsvis, så är det inte bara enkelt att äta så att man är snäll mot både kroppen, planeten och plånboken. Det är också väldigt gott och variationsmöjligheterna är nästan oändliga.
