Det finns många mer eller mindre säkra sätt att förutspå vad framtiden kommer att bära med sig. Väderleksprognoser, inflationskurvor, valutautveckling, kristallkulor och Tarot-kort är några exempel. För den som vill ha en pricksäker förutsägelse om ett samhälles framtida hälsotillstånd är utvecklingen av barn- och ungdomsfetma en viktig indikator. Idag går den tyvärr åt alldeles fel håll och jag efterlyser kraftfulla insatser från samhällets sida för vända på de dystra siffrorna. Att som idag stigmatisera barn och unga med övervikt är inte bara ett orättvist sätt att hantera ett samhällsproblem – det är dessutom bevisligen ineffektivt.
Sambandet mellan pandemin och ökad barn- och ungdomsfetma
När Folkhälsomyndigheten på försommaren presenterade siffror som visade på en ökning av övervikt och fetma bland barn och unga fick det stor uppmärksamhet i medierna. Den ökning man kunnat se sedan 2018 sattes av många i samband med pandemin och de nya vanor den innebar. Detta stöds bland annat av en undersökning från Uppsala och Göteborgs universitet, publicerad i ansedda European Journal of Public Health i februari i år, som visar att BMI under pandemin ökade bland de riktigt små barnen, tre och fyra år gamla. Men faktum är att trenden funnits betydligt längre. Mellan läsåret 1989/90 och 2021/22 hade exempelvis andelen 11-15-åringar i Sverige med fetma eller övervikt mer än fördubblats, från sju till 15 procent. Bland sex- till nioåringarna var nära en fjärdedel (23 procent) överviktiga eller feta och en tydlig trend i denna åldersgrupp är att det framförallt är den kraftiga övervikten (fetman) som ökar snabbt. Länkar till Folkhälsomyndighetens rapporter om 11-15-åringar resp. sex- till nioåringar.
Framtida konsekvenser av tidig övervikt
Siffrorna är allvarliga, eftersom de utgör en säker kristallkula över vad vi kan förvänta oss i framtiden. Det finns nämligen en tydlig koppling mellan övervikt och fetma i tidiga år och hälsoproblem av olika slag senare i livet. Ökad risk för diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdom, sämre immunförsvar och försämrade kognitiva funktioner är bara några exempel. ”Dåliga” vanor som stillasittande och en kost med hög andel tomma kalorier tenderar dessutom att sätta sig fast och fortsätta upp i vuxen ålder, vilket bland annat innebär att föräldrar, som haft dessa problem som barn, även i hög utsträckning förmedlar dem till sina egna barn.
Från skam till samhällsförändring
Det är lätt att reducera de här problemen till att handla om personligt ansvar. Den som är fet ska skylla sig själv. Har hen dessutom feta barn, så ska hen skämmas. Och hur svårt kan det egentligen vara att äta nyttigt? Livsmedelsbutikerna dignar ju av allt som är bra för oss – frukt och grönt, fullkornsprodukter, baljväxter och nyttiga fetter. Det finns till och med system för att märka de riktigt nyttiga produkterna, så vad är problemet?
Jag vill hävda att både ansvaret och de vinster det skulle innebära att vända på utvecklingen ligger minst lika mycket hos samhället som hos individen. Institutet för Hälsoekonomi vid Lunds universitet har räknat ut att barn- och ungdomsfetman kommer att kosta samhället mångmiljardbelopp bara i form av minskad produktivitet. Samtidigt ser vi hur sjukvården redan idag bågnar under bördan av så kallade livsstilsrelaterade sjukdomar, det vill säga sådana sjukdomar som vi dragit på oss bland annat genom att äta onyttig kost. Vårdansvariga varnar redan idag för undanträngningseffekter, där mer kvalificerade vårdbehov riskerar få ge vika för sådant som kunnat undvikas och kristallkulan säger oss att den utmaningen kommer att bli allt större Det duger inte att sitta still och bara se på – här krävs krafttag, både från samhället och industrin.
6 förslag på åtgärder för barns välmående
- Uppgradera förskolans och skolans aktiviteter inom fysisk aktivitet, hälsa och matlagningskunskap. Det gäller att börja tidigt och det måste bli fler timmar på schemat. Dessutom måste pedagogik och upplägg göras om så att alla inkluderas. Det handlar inte minst om att uppmärksamma och motverka skeva kroppsideal – hälsosamma kroppar kan se ut på många olika sätt. Det finns idag flera initiativ på det här området, två bra exempel är Generation Pep, som erbjuder lustfylld fysisk aktivitet för barn och unga, och Scoutrörelsens Free Being Me, som jobbar mot de skeva kroppsidealen.
- Lägg särskilda resurser på utbildning och aktiviteter i utanförskapsområden. Det finns idag bostadsområden där uppemot 40 procent av den vuxna befolkningen har diabetes. Här finns en enorm förbättringspotential.
- Skapa goda exempel. I Sverige serveras ca tre miljoner måltider i offentlig regi i vård, skola och omsorg varje dag. Detta är ju en jättechans att visa hur gott och hälsosamt kan gå hand i hand.. Med goda och hälsosamma måltider bidrar man inte bara med nutrition, man skapar dessutom goda exempel som inspirerar och går bra att ta med sig hem.
- Utred möjligheten att under begränsade perioder ge hälsosam mat på recept. För många framstår det som orättvist, men de potentiella vinsterna är så stora att man borde ge det en chans…och vad är egentligen skillnaden mot att, när skadan redan är skedd, skriva ut medicin på samhällets bekostnad? I USA är mat på recept redan verklighet genom ett stort hälsobefrämjande program som sjösatts av Biden/Harris-administrationen och syftar till att minska sjukvårdskostnaderna genom ett bättre kosthåll. Ett mer närliggande exempel är projektet Health Integrator – ett projekt i Region Stockholm som hjälpt människor till förbättrade levnadsvanor, med kosten som en viktig del.
- Överväg olika beskattning (till exempel genom momsen) eller t o m subventioner på nyttiga produkter. Vi ser idag en utveckling där det som driver på övervikt och fetma (läsk, godis, snabba kolhydrater) är relativt billigt, medan mer hälsosam kost ofta kostar mer. Sockerskatt är ett medel som prövats i några länder med skiftande resultat och det är kanske dags att pröva något nytt. Politiken har under många årtionden subventionerat mjölken och därmed även det röda köttet med många miljarder varje år. Det är hög tid att flytta över en del av subventionerna till frukt, grönt och fiberrikt…?
- Gör det lönsamt! Den offentliga sektorn är utan tvekan Sveriges största beställare av mat och måltider. Genom att ändra upphandlingskriterierna så att ”Hälsosamt” definierades och premierades skulle det bli lönsamt för industrin att ta fram nya koncept som skulle kunna få stor effekt på folkhälsan.
Livsmedelsindustrins roll i att förbättra våra matvanor
Och på tal om den sista punkten: industrin måste också kunna bli bättre på att förpacka hälsa i produkter som människor har lätt att ta till sig. Vi vet ju hur förtvivlat svårt det kan vara att ändra djupt rotade vanor. Det borde därför vara en angelägen uppgift för livsmedelsindustrins produktutvecklare att göra allt det som vi gillar att lägga på tallriken lite nyttigare.
Om vi tar utvecklingen på allvar och agerar kraftfullt nu, kan vi göra verklig skillnad. Trenden måste brytas och vi måste inse att ansvaret ligger minst lika mycket på samhället och industrin som på enskilda individer. Och för våra politiker finns det förresten även andra drivkrafter än de hälsomässiga – den ”onödiga” maten vi äter står för växthusgasutsläpp i samma storleksordning som flyget. Detta skrev jag om i ett tidigare blogginlägg som du hittar här.
Övriga länkar:
Länk till Folkhälsomyndighetens förslag om åtgärder mot övervikt och fetma hos barn.
