Har du hört talas om begreppet ”metabolic waste”? Det skulle kunna översättas med ”slöseri i ämnesomsättningen” och är en benämning på den del av det vi äter som överstiger vårt energibehov. Det leder inte bara till fetma och en massa annat elände utan är också en klimatbov. Enligt en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Obesity 2020 står metabolic waste för ungefär en komma sex procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Det är nästan lika mycket som alla världens flygresor tillsammans. Jag återkommer till den jämförelsen.
Processerad mat och snabba kolhydrater
Den kanadensiska medicinjournalisten Julia Belluz skrev nyligen i New York Times om ett möte på anrika Royal Society i London. Ett kvalificerat gäng internationella forskare från en mängd olika discipliner hade samlats för att diskutera orsakerna till den galopperande ökningen av fetma. Förklaringarna sträckte sig från ultraprocessad mat till mikroplaster, från snabba kolhydrater och tarmbakterier till konstgödsel och pesticider. En forskare presenterade den så kallade hunger-fetma-paradoxen baserad på studier som visat att fåglar som får otillräckligt med energi ändå kan gå upp i vikt. Därifrån drog hon slutsatsen att en liknande mekanism kan finnas i oss människor. Och så pratades det en del om genetikens och olika sjukdomars betydelse för vår ämnesomsättning. Men även om forskarna var överens om mycket var det uppenbart att de inte kunde ge ett entydigt svar på frågan om vad som gör oss feta.
Foto: McGill Office for Science and Society
Vill du läsa mer om metabol hälsa och hur du bäst kan undvika metabolt syndrom så har jag skrivit en blogg om just det. Där listar jag fem enkla tips om hur du kan förbättra din metabola hälsa.
Äta så mycket som möjligt
Det märkliga med den globala fetmaepidemin är ju att den tog ordentlig fart på 80-talet. Jämfört med då är mer än dubbelt så många i den vuxna befolkningen överviktiga idag. Så man kan fråga sig vad som ändrats på de fyrtio år som gått sedan CNN började sända och Post-it-lapparna och Rubiks kub såg dagens ljus? Mänskligheten har ju knappast förändrats genetiskt på något avgörande sätt. Tvärtom har forskningen konstaterat att våra hjärnor i stort sett fungerar på samma sätt som på stenåldern, då det var en fråga om överlevnad att äta så mycket som möjligt vid de sällsynta tillfällen då mat fanns i överflöd.
Och det är väl det som är förklaringen, eller åtminstone en del av den. Stenåldershjärnorna inte anpassade till det överflöd av energirik mat och dryck som finns tillgänglig för de allra flesta av oss idag. Socker och snabba kolhydrater är billig energi och hjärnan säger åt oss att det är bäst att vi tar för oss medan vi har chansen. Vill du hålla blodsockret i balans och slippa sötsuget efter middagen så rekommenderar jag att du provar Good Idea bubbelvatten. Besök vår webbutik och gör en enkel och effektiv investering i din hälsa. 
Flyg är inte den ända klimatboven
Och det är här jag tycker att jämförelsen med flygtrafiken är så intressant. För medan flygets en komma nioprocentsandel av de totala växthusgasutsläppen får regeringschefer att mötas, EU att stifta tuffa utsläppslagar, Sverige att införa en särskild flygskatt och flygindustrin att utveckla elmotorer så ställs inga motsvarande krav på den industri som står bakom slöseriet i ämnesomsättningen. Ansvaret läggs istället helt på individen, som dessutom helst ska skämmas för de extra kilona.
Och visst har vi ett personligt ansvar både för vad vi äter och hur mycket vi flyger. Men om vi ska komma till rätta med de matvanor som inte bara är en klimatbov, utan också leder till stort personligt lidande, skenande sjukvårdskostnader och för tidig död, så är det dags att anlägga ett systemperspektiv på fetman.
Mat är politik!
Maten och de problem den orsakar behöver lyftas till en politisk nivå. Det behövs tydliga spelregler som gynnar det hälsosamma och minskar klimatpåverkan. Jag är tveksam till piskor i form av sockerskatter och annat som prövats med skiftande resultat. Däremot ligger det helt i politikens makt att skapa morötter som kan få livsmedelsindustrin att gå åt rätt håll. En alldeles utmärkt sådan morot skulle kunna vara de måltider som serveras i offentlig regi. I EU står dessa för årliga kostnader på svindlande 83 miljarder Euro. Tänk om kloka politiker i Bryssel och Strasbourg kunde bestämma att (till att börja med) tio procent av de måltider som serveras på offentliga inrättningar runt om i Europa måste vara både klimatsmarta och hälsosamma och styra upphandlingen därefter. Tänk vilka skyltfönster och goda exempel det skulle kunna bli. Och jag lovar att det skulle bli fart på industrin.
Biden/Harris ger mat på recept
Vi vet att stora blodsockersvängningar bidrar till att vi drabbas av livstilssjukdommar som fetma, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Missa inte att läsa Dr. Elins stora blodsockerguide om hur du kan upprätthålla ett normalt blodsocker på ett naturligt och enkelt sätt.
I ett kommande blogginlägg tänker jag skriva om ett nytt spännande initiativ som visar hur politiker kan bidra till förändring. I USA är det nämligen efter ett lagförslag från Biden/Harris-administrationen på väg att bli möjligt att låta den allmänna sjukförsäkringen betala för hälsosam mat på recept.
Läs gärna min intervju med hälsoingenjören Ewa Meurk som brinner för det här med metabol hälsa. Den hittar du här.
