Med november kommer mörkret och det är kanske ett tecken i tiden att just november är månaden då diabetes uppmärksammas lite extra över hela världen, med den 14 november som världsdiabetesdagen. Utvecklingen ser nämligen allt annat än ljus ut. I Sverige lever idag minst en halv miljon människor med diabetes. Omkring 150 000 svenskar beräknas ha sjukdomen utan att veta om det. Globalt har antalet människor med diabetes nästan fyrdubblats sedan 1980 och det finns tyvärr ingenting som tyder på att trenden kommer att brytas i närtid. International Diabetes Federation (IDF) spår till exempel att så mycket som 12 procent av världens befolkning kan ha drabbats av diabetes år 2045.
Skillnad mellan diabetes typ 1 och diabetes typ 2
Något förenklat brukar man tala om tre typer av diabetes. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där förmågan att producera insulin minskat kraftigt eller försvunnit helt. Sjukdomen debuterar vanligen redan i barndomen och leder till att insulin måste tillföras under hela livet. Diabetes typ 2, som står för ungefär 90 procent av alla diabetesfall, innebär att kroppens insulinkänslighet gradvis minskar, vilket skapar obalans i blodsockerregleringen. Diabetes typ 2 behandlas vanligen med läkemedlet Metformin, som bland annat ökar insulinkänsligheten och minskar leverns glukosproduktion. Graviditetsdiabetes, slutligen, är en form av typ 2 diabetes som vanligen uppstår i slutet av graviditeten och som hänger samman med en normal mekanism, där mammans insulinkänslighet minskar för att det växande fostret ska få tillräckligt med energi i form av glukos.
Ärftlighet och livsstilens roll i utvecklingen av diabetes
De olika formerna av diabetes har alla en ärftlig komponent, men till skillnad från diabetes typ 1 är både diabetes typ 2 och graviditetsdiabetes starkt beroende av olika livsstilsfaktorer. Eller i klartext: för de allra flesta skulle det vara möjligt att undvika diabetes genom ganska måttliga livsstilsförändringar. Men tyvärr verkar just de förändringarna vara några av de allra svåraste.
Utvecklingen av diabetes typ 2 föregås vanligen av att kroppen under lång tid fått kämpa med ett blodsocker som åkt bergochdalbana. Efterhand slits förmågan att ta hand om energin från det vi äter ut och resultatet är ett tillstånd med ständigt höga blodsocker- och insulinnivåer. Det är detta som kallas prediabetes – ett tillstånd som inte riktigt har utvecklats till diabetes, men som kraftigt ökar risken att drabbas och som är en viktig signal om att det är hög tid att göra något åt saken. 
3 råd från American Diabetes Association för de med prediabetes
Och vad kan man då göra? American Diabetes Association (ADA) har tre enkla råd som effektivt kan backa ett prediabetiskt tillstånd och minska risken att utveckla diabetes. De är: 1: minska sockerkonsumtionen – sluta dricka läsk. 2: gå ner några kilo – även en liten viktnedgång kan göra stor skillnad. 3: motionera regelbundet på rimlig nivå – 30 minuter promenad om dagen räcker långt.
ADA:s rekommendationer är naturligtvis framtagna för att de ska vara så enkla som möjligt att följa och det finns många ytterligare faktorer som man själv kan påverka. Stress, rökning och dålig sömn är några exempel på sådant som kan försämra blodsockerregleringen.
Hur rätt kost kan skydda mot diabetes
Som nutritionsforskare har jag av naturliga skäl framförallt ägnat mig åt matens betydelse och det är med både hopp och frustration jag ser vilken stor betydelse kosten faktiskt kan ha när det gäller att skydda oss mot sjukdomar som diabetes. Hopp, därför att lösningen på ett stort problem faktiskt finns där, rakt framför näsan på oss, i form av kunskap om maten som håller oss friska. Frustration, för att utvecklingen går åt alldeles fel håll, för att kunskapen verkar vara så ojämnt fördelad och för att den inte leder till den förändring som vi så väl behöver. Vi läser dagligen om olika mer eller mindre välunderbyggda hälsotrender, men samtidigt finns det i Sverige så kallade utanförskapsområden där uppemot 40 procent av befolkningen har diabetes. Lidandet och kostnaderna är enorma, både för enskilda människor och för samhället.
Så kan vi inte ha det – och vi kan definitivt inte lägga hela ansvaret för att vända utvecklingen på enskilda individer.
Läs gärna min blogg där belyser jag de komplexa utmaningarna med diabetes och fetma-läkemedel som Ozempic och Wegovy, som ofta riktar in sig mer på symtom än orsaker. Jag framhäver vikten av livsstilsförändringar framför medicinering och poängterar kostens betydelse i sjukdomsförebyggande arbete.
Initiativ som krävs för bättre matvanor
Jag skulle vilja se en utveckling där vi parallellt med att utbilda människor redan tidigt i skolåldern också gjorde något radikalt med utbudet av mat. Jag har i tidigare blogginlägg resonerat kring möjligheter att subventionera mat med hälsoegenskaper, vilket kanske skulle kunna vara en väg. Jag tror också mycket på att jobba med goda exempel. Tänk så mycket som skulle vara vunnet om våra politiker kunde bestämma att de tre miljoner mål mat som varje dag serveras i offentlig regi skulle vara både goda och nyttiga. Och så är det min bestämda uppfattning att livsmedelsbranschen generellt behöver skärpa sig och stoppa in mer hälsa i sina produkter. Marknadsföring är ett kraftfullt instrument och jag är övertygad om att det skulle gå att styra om människors preferenser från det snabba och onyttiga till det lite mer lågmälda och hälsosamma om samhället gav sig tusan på det. Produktutvecklarna måste naturligtvis vara med på båten och se till att det nyttiga också smakar gott. Vi behöver, kort sagt, ett nytt sätt att se på maten vi äter.
Företaget där jag jobbar drar sitt strå till stacken genom att inkludera hälsobefrämjande egenskaper i ett helt vanligt bubbelvatten. Det löser förstås inte hela problemet, men gör en del av den där förtvivlat svåra livsstilsförändringen lite lättare. Som ett litet, litet ljus i novembermörkret.
